Bubblan

Imorgon är det två årsedan jag vaknade till och från natten igenom, ont i magen och hela nedre regionen hade jag och jag fick springa på toaletten pga vattenläkage och med tanken att "visst fanken måste det va vatten oavsett vad läkarna säger?!" Och jag säger bara: visst fanken var det det;) 

Och när klockan var halvfem så förstod jag på riktigt vad som var på gång att hända- vi skulle få våran lilla tjej i våra armar - och det ganska snart:) Danne väcktes några timmar därefter när jag hade läst jp och duschat och rakat ena benet... för längre än så hann jag inte innan jag fick för ont för att orka göra mig fin;) Vi for i ilfart till förlossningen med mig liggande skrikandes i baksätet... bb-väskan hade fått packas på några minuter av Danne för jag  trodde på fullaste allvar att hon skulle komma vilken sekund som helst... Men så var det ju inte;) Och dagen som följde var både den värsta och den bästa i mitt liv! För visst gjorde det förbaskat ont, och till råga på allt fick jag en inflammation som gjorde att jag låg i hög feber och baddades med kalla blöta handukar i ansiktet av Danne, lustgasen blev min bästa vän och rösten min värsta- för den tappade jag visst bort där inne;) Jag var öppen 4 cm när jag kom in 08.30 och tre timmar senare var jag fullt öppen och redo att föda sa dom till mig, snart sa dom. Snart. Snart! Det där snart blev en "evighet" i min värld och till slut orkade jag inte mer så då kom den räddande sugklockan in och med hjälp av den så kom hon när klockan närmade sig halv tre . Våran älskade vackra lilla dotter! Så perfekt hon va´! Tårarna slutade inte att rinna på mig- jag var så stolt! Så förbannat lycklig över henne!!! Jag ville skrika ut över hela världen att hon, världens finaste unge hade fötts till denna jord. Och hon var våran:) Jag kunde inte sluta att titta på henne! Jag fick sömntablett när vi kom upp till bb så att jag skulle kunna sova lite- men icke! Tro inte att jag somnade ifrån min lilla tjej som låg och kikade på oss där i mörkret:)

                          
                                              ♥Alldeles ny hos oss♥

              
                                    Kikar på sina päron första natten;)

                            
                             5 ml mjölk till att börja med!

Därefter följde 6 dagar på bb med skedmatning, hormontårar, glädjetårar, oro och kärlek! Skedmatning för att hon inte orkade äta, hormontårar och glädjetårar, ja, det har väl alla;) Och oro för att våran lilla skrutta bara gick ner i vikt... Men tillslut fick vi packa ner henne i bilbarnstolen och åka hem! Och där fortsatte kängurumetod tillsammans med överbeskyddande för att vårat lilla decemberbarn blev ett oktoberbarn- Men tillslut så, så började hon att växa. Vårat älskade lilltroll! Som imorgon fyller hela två år♥ Tå, som hon säger, samtidigt som hon visar två små tjocka pekfingrar:) Vi älskar dig våran Malva!!!