Bubblan

... Bra eller dåligt? Mobilen slutade att fungera igårkväll. Attans vad handikappad jag känner mig!!! Men nu kanske jag får se till att ordna en Iphone istället- och det är ju helt ok måste jag erkänna;)

Idag har vi en skön slappardag jag och girlsen, såg lite pysseltips på bolibompa imorse om att göra rönnbärsdraperi och halsband av dom små bären. Så får nog packa pickninckväskan och ha lite skogsmys idag minsann! Gympan gick kanonbra igår för lillhönan- hon hade varit med på allt och farit fram som en virvelvind sa Danne som var med första gången. Till Malvas förtret- hon ville ju vara där själv!

 

Jag läste ett tips igår om Knattetimmen, ett program med Louise Hallin och Malin Alfvén- så det har jag suttit och lyssnat lite på när Malva tittar på barntv och Signe grejar runt. Kom in på en länk om vad som händer med det blivande storasyskonet redan från början i graviditeten. Malva började nämligen strax innan förra sommarlovet att vara ledsen när jag lämnade henne. Det hade i princip aldrig hänt efter den där inskolningsveckan... Och nu fick jag bekräftat det jag anade. Hon kände på sig att något stort skulle hända, man förändras redan tidigt i graviditeten, man luktar till och med annorlunda, man beter sig annorlunda då man börjar göra sig redo för att älska två, man funderar, man är trött, man mår illa. Och ja, det är klart att barnet märker en stor förändring och vill då helst inte lämna mamman- bäst att vakta! Och ja, det var i samma veva som jag plussade som lillhönan var ledsen vid lämning, sedan gick det lite till och från under graviditetshösten, ibland som ingenting och ibland så rann det tårar och hon ville inte att jag skulle gå. Ont i mammahjärtat! Detta var en helt naturlig utveckling som skulle ske enligt dom, och det är ju det jag har haft dåligt samvete över lite emellanåt- som jag även förstår att det var en viktig del i att lära sig hur livet fungerar. Det är viktigt att få syskon- trots att det kan vara lite jobbigt i början av det hela! Men nu har det ju blivit bra:) Förutom att Signe nu börjat att visa lite svartsjuka med för när Malva sitter i mitt knä, så kommer hon snabbt som attan för att markera revir. Det är min mamma! Och då säger Malva helt lugnt "Men Signe, mamma har faktiskt två barn, först kom jag och sedan kom du, hon kan krama både dig och mig!"

 

 

            Storasyster lär lillasyster hur livet fungerar