20 timmar utan mina små gryn
"Attans vad skönt det ska bli att lämna över två underbara huliganer till deras pappa och dra till Göteborg alldeles själv!!!" Ja, så tänkte jag när jag bestämde med min lillasyster att jag skulle åka som bara Jossan till henne. Men nu, när jag ligger här i soffan med en sovandes Signe på mig så längtar jag redan efter henne enormt mycket! Hur ska jag klara mig utan henne? Hur ska hon klara sig utan mig? Hon som just nu gråter "nänänänä" när jag lämnar henne ifrån mig, lilla älskade skrutta! Men jag vet ju att hon kommer att ha det toppen med sin pappa och storasyrra, nästan hela familjen är ju samlad... Endel börjar ju för sjutton förskolan när dom är 11-12 månader, och här går jag med lite ont i magen över att inte ha kontrollen några ynka timmar- grottmamman i mig! Och så var det det här med att vi slutat att amma, jag och Signebebisen. Jäklar rent ut sagt vad sorgligt det känns!
Bilder från idag, familjefrukost med julmys, en liten skrutta som länsar golvet från matrester för att sedan få mig en snabb promenad ner till mammamormor med döttrarna i vagn! (ja, möjligt att den ena är så stor så man nästintill knöcklar ner henne- men ibland vill man förflytta sig snabbt!)
Men visst ska det bli skönt att få ha en heldag på stan för att handla, slå sig ner på en restaurang och äta mongolisk buffé och dricka ett glas vin i godan vuxenro, sova på soffan i syrrans etta och bara skratta och koppla av. Men attans vad jag kommer sakna dom! Men vad kul det ska bli mitt i all saknad- imorgon bitti går tåget!