Fröken tafs
Oj, oj, oj, nu börjar det här med att klämma på mammas tuttar gå till överdrift. Hon klappar, klämmer och tafsar så att hon knappt kan sova på nätterna! Inatt kunde hon inte sluta, lite lätt "tvångigt sådär"- så som vissa barn har sina nappar i händerna, bara det att i det här fallet så är det inga nappar utan mina bröst hon gräver efter. Lilla fröken tafs!
Malva hade ju mig som napp så länge som i 15 månader, sedan bytte jag ut mig själv mot en nalle och ett gos (mitt nattlinne som jag delade och sydde till två olika, ifall ett försvann- vilket det gjorde för någonstans på Rostocks gator ligger det ett ljusblått gos...). Signe hon valde ju själv att sluta amma när hon var åtta månader, men brösten har fått en annan betydelse för henne, som gos. Napp har hon ju som tur är en "vanlig". Malva har ju fortfarande sin nalle och sitt gos som sina käraste ägodelar. Dom är heliga, vilket lillasyster vet om, så om tillfälle ges så norpar hon dessa guldklimpar och håller dom stenhårt intill sin lilla kropp!
Nu kommer vi då till mission "egen nalle- och- gos till Signe". I hennes fall är det en liten hund som hon fick av mormor och morfar när hon fyllde ett och en snuttefilt som jag tragglat med emellanåt sedan bb. I början när vi gav dom till henne blev hon fly förbannad- kastade iväg det så långt hon bara kunde för att sedan blänga på mig och stoppa in handen innanför min tröja. Ungen är inte dummare än att hon förstår vad jag är på väg att göra;) Men själva göra-vovven-viktig går framåt. Om jag inte tar bort hennes lilla hand från min kropp vill säga- för då slängs hunden återigen iväg med all kraft! Men den är nu med lite överallt- imorse fick hen vara med och äta frukost, kramas, smaka på ost och köttbullar, både direktmatad och från tallriken. Och vi kan numera byta Malvas nalle till Signes hund utan vidare bråk, för hon vet att det är hennes "nalle". Och lika som syster ska det ju vara!
