Bubblan

Det är så himlans mysigt nu med Signes prat! Igår berättade hon att hon ville åka till mormor och morfar antingen genom att cykla eller att åka bil, för där trodde hon att hon skulle få klubba och glass... "bubba, gasch, mommo, moffa, kycka, biiil!". Hon fick nämligen en klubba av sin morfar för en månad sedan (!) och det har hon inte riktigt glömt... (Så ni kan ju tänka hennes utbrott för att hon inte får "bubba" hemma).

 

Men idag sa hon första treordsmeningen! Vi var och lekte med några kompisar, Signe hade trosor och skötte det galant, så när hon hade kissat i busken så tyckte hon att kompisen skulle göra det med "Noa kischa buske!" 

 

Men idag har jag gjort något jag inte trodde om mig själv. Det där med förskolan och föräldraledighet alltså. I början kändes det jättekonstigt och jättefel, men det har jag märkt att det är en vanesak för nu tänker jag ibland att det skulle behövas fler timmar istället så att hon får ur sig sitt lekbehov, nu när alla andra är där! Men iallafall, vi har ju inte samma veckodagar som våra kompisar har fullt ut, idag blev en sådan dag när dom var lediga. Så igårkväll snurrade min hjärna på högvarv. Hur ska jag göra? Ska hon få bestämma vad hon vill? Eller ska jag vara vuxen och ta beslutet åt henne, utan att hon vet om att det finns ett alternativ? För första året hemma så gick hon ju bara två dagar, tio timmar i veckan, tills jag märkte att hon blev lite osäker vid lämning och inte riktigt ville dit så då ökade vi på till våra maxtimmar som är 15, tre dagar i veckan. Så nu kändes det som att det var viktigt att vara där, så att hon kommer "in i gänget", och hittar sin plats och känner sig trygg i början på terminen. För vi ha ju trots allt tagit beslutet att ha henne där, och då måste det ju kännas bra! Så jag höll tyst om att hennes kompisar skulle till "mammaträffen" och sa att det bara var vi mammor och småbarnen... Ibland känns det konstigt, men rätt, helt enkelt vad man tar för beslut. Idag var en sådan dag!