motionera mera...

Är det sportlov så är det. Igår när Malvas dagiskompis åkt hem så tog jag med mig barnen på en kort springtur i regnet och mörkret. Signe i vagnen, med hjälm på huvudet, och Malva på cykeln. En högljutt klagande Malva över hur jobbigt det var; det där när man inte orkar mer men tvingas orka lite till hela tiden. Det fick jag höra minsann. Medans tårarna sprutade där under mössan. Men vi gjore det, både jag och Malvie. Och idag så snörade jag på mig dojorna igen och sprang i slasket, men helt alena och i väldigt sakta mak. Sportlov. Precis. Signe hon åkte skidor mellan snöplättarna som finns kvar. Ömsom arg, ömsom glad, ömsom kall och ömsom vansinnig över kalla händer. Och hungrig och trött. Min lilla tjej. Men åka skidor, det skulle hon minsann göra. Och jag måste leta fram fodrade gummistövlar till dom, för just nu håller den korta vintern på att töa bort...