Bubblan

 

Pjuh. Jag har levt i en konstant trötthet nu sedan jag plussade, men nu är det värre än någonsin. Jag har ätit niferex sedan inskrivningen på grund av att mina järndepåer var för låga redan då. Förra helgen spelade min mage mig ett spratt. Ett otäckt sådant. Magen körde ihop sig som i värkar och jag trodde att jag skulle förlora våran ofödda lilla skrutt. Men så var det ju inte utan istället härleds händelsen av barnmorskan till för mycket järntabletter så nu har jag pausat med dom i en vecka, men min kropp/ork fixar inte den pausen... Nu håller jag hoppet uppe till ett annat märke som jag kanske klarar av lite bättre?

 

Men en mysig grej. Malva somnade med sin lilla hand på min mage ikväll då hon minuterna innan hade känt hur Tigerlilja sparkade där inne. Även Danne kände för första gången, Signe höll sin lilla hand där med men var för trött för att förstå vad hon kände tror jag då hon sov sekunden efter! 

 

Om en vecka får vi en liten sneakpeak på lillhen, då är det dags för RUL. Förutom att vi ju hoppas att allt fortfarande ser bra ut så hoppas vi på att få se om det är en tjej eller kille. Det känns verkligare när man vet vad det är- och roligare. Jag skulle aldrig fixa att inte kika när man kan;)