3D ultraljudet
Vi möttes av ett Malmö i regn. Tror att det är första regniga dagen i höst? Vi slog oss ner på samma falafelställe som i somras, men istället för att sitta ute i parken vid fontänen så hamnade vi nu inomhus. Vi strosade runt ett par timmar runt lilla torg, handlade lite presenter till Malva som snart fyller sju, innan vi hamnade på ett fik med varm choklad i väntan på lillebror och hans tjej som vi skulle käka mat med på kvällen.
Vi satt på uteserveringen på kvällen och käkade indiskt i värmen av värmelamporna medan fötterna blev som isklumpar.
Tjejen som jobbade på fiket frågade vilken månad jag var i och efter lite prat om min mage berättade hon att hon skulle göra sitt andra försök av IVF dagen efter. Jag tycker om när människor vågar öppna sig, att få möta människan och inte ett "Tack, det är bra tack". Så samma dag som dom fick hålla tummar och tår för att det så småningom skulle bli en bebis så fick vi se våran på en bildskärm på Emma kliniken i Malmö.
Det var en liten krabat som vägde ca 961 g, alla mått såg bra ut, hjärtat pumpade på fint, hjärnan såg ut som den skulle likaså alla inre organ. Det är åttonde gången jag gör ett ultraljud, varav fjärde gången jag är med på ett 3D ultraljud, tre av dom är mina egna och så ett på bonus då jag var med min vän V, så mitt öga kändes ganska tränat och jag hängde nog med på nästan allting. Att få se dom små händerna framför ansiktet på sin lilla bebis, att känna sparkarna samtidigt som benen sträcks i magen, att få se hur bebisen sträcker på sig och mår bra därinne är fantastiskt. Och märkligt. Tänk att det kan utvecklas en människa inne i min kropp! Snacka om mirakel, så coolt! Vi tror att bebisen är lik Danne och Signe, näsan är mer rak än vad min och Malvas är. Malvas 3D profil är lik min 1-års profilbild, och bilderna på Tigerlilja ser alltså ut som 3D bilderna på Signe🍒
Malva i magen och jag som 1-åring.
Så nu får vi bara vänta dom kommande ca 98 dagarna som är kvar innan vi får träffa den här lilla parveln som bökar runt härinne i min kropp. Trots att jag varit hemma mycket, legat på soffan och sovit och gråtit många dagar tycker jag nog att tiden hitintills har gått ganska snabbt. Tänk att vi har en ny familjemedlem här hos oss om tre månader! Tre månader, det är liten tid i perspektivet som man har ansvar för den nya lilla familjemedlemmen❤