De där 20 minutrarna av kaos.

Här har jag hängt mycket idag och mindfullnat.
 
En kompis kompis hade fått gå KBT när hen fick utmattningssyndrom, där pratade dom bland annat om vikten att göra en sak i taget fick jag återberättat för mig igår. "Borstar du tänderna så ska du borsta tänderna och inte göra tusen andra saker samtidigt."
 
Den är jag, den där som gör tusen saker samtidigt. Med tandborsten i munnen så diskar jag, tvättar handfatet, plockar smutstvätt und so weiter... Idag tog jag en shake till mellanmål för det är effektivt! Då kunde jag röja på altanen samtidigt medan jag tog en klunk då och då. Stoppade upp och insåg vansinnet i det hela och bestämde mig för att medvetet leva mindfullness ett tag så att jag lär mig. 
 
Jag kokade kaffe till mig och fixade te till Signe enligt hennes önskemål.  Banan ville hon med ha. Då ville Abbe ha det med, och skalet. Han bröt ihop och gallskrek i frustration över det förlorade bananskalet. Jag mosade ner lite i hans fruktnät medan han illvrålade av ilska men då blev han om än ännu argare... Då råkade Signe välta tekoppen över sitt bröst (det var mjölk i) och började således gallskrika, jag blev rädd och stoppade in henne i duschen för att spruta kallvatten över hela bröstet som var rött av värmen. Hon skrek mer över att det var kallt. Abbe skulle prompt krypa in även han i duschen och blev fly förbannad över att bli stoppad. 
 
Där och då kände jag bara: jag måste andas några sekunder, jag sätter ner A på golvet så kan han o S "skrika lite ifred" så kan jag andas ensam i sovrummet ett par sekunder. Sätter alltså ner bebis på golvet och han välter och slår huvudet i klinkergolvet... Yey. Trösta bebis, testa napp, vagga, vyscha, sjunga. Välling kanske? Signe grät tyst över att lillebror tog uppmärksamheten från hennes "brännskada".
 
Jag djupandades och tänkte.
 
                          Mindfullness.
 

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: