skärtorsdag och påskfest

 
 
Med en fjäderprydd kvast, rosiga kinder och prickar på näsan, prinsesskjol och förkläde och ett blommigt huckle på huvudet sprang Malva upp för dagisuppfarten. Idag vankas det nämligen påskfest där! Det möttes upp ett gäng glada ungar i tamburen, alla med prickar på näsan, förväntansfulla och glada. Det är alltid en liten tjej som tar sig an Signe och idag när även hon hade rosiga kinder och prickar på näsan, prinsesskjol och förkläde och ett huckle på huvudet så var det ju lite extra skoj! Direkt efter så åkte jag och mini-påskkärringen vidare till affärerna för att hitta bra grejer att fylla påskäggen med, så nu efter en alltför sen frukost så ska jag passa på att fylla dom när Signe sover och Malva kalasar på sitt håll.
 
Påsken blir bara mysigare och mysigare och mer pynt, pyssel och blommor blir det för vart år som går! 
 
 

en dag som kunde ha slutat i katastrof

Jag kan inte sluta att tänka på vad som kunde skett idag. Huvudet värker och kroppen är fortfarande utmattad av stressen och katastrofsynerna som jag hann att få innan bussen for förbi och Malva var i min famn.
 
Allt började väldigt rofyllt med att vi åkte ut i skogen efter dagishämtningen, vi plockade påskris, tjejerna plaskade i vattenpölar, Malva sprang på åkern med orden "Jag är fri! Precis som Rapunzel säger mamma!". Sedan ville hon längre in i skogen och det sa jag nej till. Hon tjurade en stund och Signe blev bara blötare och blötare så jag packade in lillfian i bilen för att avbryta både tjurandet och vattenleken.
 
 
 
 
 
 
 
 
Då fick Malva ett spel utan dess like, drog och slet i mig för att jag skulle ta ut Signe igen, jag sa inget utan stängde bara bildörren, det var då Malva fick för sig att springa ifrån mig för att slippa åka hem. Hon sprang gallskrikande bakom bilen samtidigt som jag hör en buss mitt ute i ingenstans, jag greps av panik- allt gick galet snabbt- och sprang efter henne och skriker det högsta jag kan samtidigt som jag viftar i ren panik med armarna för att bussen ska se oss! Malva som själv argskriker hör varken bussen eller mig utan springer rakt ut framför våran bil, blir rädd för bussen men springer rakt mot den istället för att stanna eller vända. Där någonstans är jag nära att bryta ihop i ren och skär skräck att bussen ska köra rakt på mitt barn.
 
Jag hann att se, som i en film ungefär hur allt bara kraschade. Men bussen bromsade in, såg att jag fick tag i henne, och åkte vidare. Där satt jag med henne i min famn samtidigt som jag skällde ut henne efter noter... Tänk hur det hade kunnat sluta. En skolbuss full med barn på en liten grusväg och så vi, en bil full med påskris och så en blöt bebis och en sur fyra-åring. Allt hade kunnat gå åt pipsvängen, och jag blev jättearg. Jättearg i ren och skär skräck! Malva fortsatte att skrika i ilska för att vi skulle åka hem från skogen. Hon förstod inte riktigt att hon kunde ha dött, men hon satt i mitt knä länge, länge när jag berättade varför jag blev så arg. 
 
Detta är bland det värsta jag har varit med om. Tänk vad livet kan vända snabbt, jag är så tacksam att det slutade som det gjorde.

Liknande inlägg

En annorlunda helg med moster ester

Att få vrida upp musiken på hög nivå när man är två vuxna personer som får storstäda ifred, och att få laga mat med ett glas vin i handen för att duka upp till middag för tio goda vänner. Utan barn- det är annorlunda lyx! Igår var det nämligen våran tur att ha middag för middagsklubben och vi bestämde att det skulle ske utan barn, med undantag för bebisar såklart. Om det vill sig som så att alla kan komma så är det alltså 16 vuxna och 12 barn på våra trerätters bjudningar, men vi hade behovet av ett vuxet sällskap som tillåts sitta ner och få prata utan att få vara som studsbollar upp och ner från sina stolar för att serva barn med olika behov... Det är ett ganska nytt behov hos mig det där att få vara bara Jossan- men jag gillar't! Jag har tagit lite illa upp tidigare när inte våra barn är välkomna, men nu var det alltså jag som messade mina vänner om detta...
 
Men det blev en mycket trevlig afton som bjöd på många skratt, earth hour (hur mysigt som helst!), god mat (självklart!), gott vin och allmän trevlig stämning. Om jag får säga det själv;) Och att jag sedan inte kunde somna var väl som vanligt lite korkat när man har möjligheten att få sova ut...
 
Men med grus i ögonen steg jag upp imorse för att hämta tjejerna hos mormor och morfar. Jag och Malva skulle vidare till stan för en kultursöndag! Vi mötte upp några vänner för en pannkaksbrunch på Johan's café innan vi skulle vidare till Spira- Jönköpings kulturhus- för att se på teater/musikal med moster Ester och hennes mimorkester- en lustig teater som bjöd på många skratt för både stora och små! Mysig söndag med min äldsta alltså:)
 
 
Och det där att sova hos mormor och morfar hade gått kanon! När jag i onsdags sa vad som skulle hända till Signe med ett litet "Ska du ha med vovven och goset tilll mormor och morfar när du sover där på lördag?" så fick jag en vettskrämd blick som sa "Vad sa du nu!!?" för att sedan skaka på huvudet samtidigt som hon skrattade "Mamma, nu skämtade du!"... Hon förstod precis och hon gillade det inte! Samma veva på fredagen. Danne sa "Ska du sova över hos mormor och morfar imorgon?". Lillan skakade då allvarligt på sitt lilla huvud...
 
Men när det väl gällde så omfamnade hon mormor och morfar utan problem, och Malva var ju med:)