Stormvindar.

I väntan på att febern slår till? Eller är det bara en släng av vakennatt och decembermörker?  Den ena hon skriker och får psykbryt a la Allan för allt. Den andra hon är mest sur och arg. Pappan ska försöka få sig lite sömn efter jobbnatt ett och samla sömn inför jobbnatt två. Jag har mina sviter från den enas vakennatt jag samtidigt som jag försöker parera allt skrik och sura miner. Akvariet skulle bytas vatten och alla fiskar hamnade sprattlandes på diskbänken. Tre fiskar behövde spolas ner, den ena tyckte det var spännande den andra hon grät för att det var sorgligt. Promenaden som jag tog ut dom på, i hopp om att bryta humöret, var väl sisådär då den ena grät så tårarna sprutade för att hon inte orkade gå och den andra hela tiden var tvungen att kommentera det.
 
Pust. Mysiga lördag.
 
Skulle behövas lite snö. Och ljus.
 
Nu har den ena somnat iallafall, får se om hon vaknar upp gladare. Halva förskolan ligger hemma och snörvlar så det blir lite förväntansångest på samma lika. Jag vill helst inte att dom sitter och glor in i paddorna,  men idag ger jag upp efter tappra försök att sysselsätta dom. Får bli film och taccorester. Och försöka njuta av att vi har ett hus och ett hem. Lever i ett land som har fred. Trots att det blåser olika stormvindar.
Längt på detta!
 
Eftermiddagen blev så mycket bättre; filmmys, kompislek och farmorbesök. Tur att det kan vända ibland☺ 

Det årliga julbaket. Eller det enda baket.

Ja, förutom chokladbollar då...Eller nu ljuger jag lite för varje år träffas jag och mina barndomsvänner för det stora julbaket, så på söndag är det dags för en heldag med nio barn och massa knäck!
 
För åtta-nio årsedan umgicks vi på lite annat sätt än julstök. Bilden är från min 25-årsfest:) 
 
Men iallfall, i onsdags blev det mjuk pepparkaka och pepparkakor med Malva och Signe. På köpt deg. Jag och Malva hade bråkat på morgonen vilket lett till lekförbud.... "Åh, vad tråkigt det kommer att bli" hävdade hon, jag tänkte ta tillfället i akt jag att få umgås lite med mina tjejer utan lekkompisar inblandade. Och ja, trots att jag slitit skiten ur mig dagen innan på grund av energi (glädje! ) och denna dagen alltså legat och halvsovit i soffan med huvudvärk tills jag skulle hämta M och S från skola/förskola, så kom jag igång där på eftermiddagen! 
 
 
 

Liknande inlägg

Att ta emot viktiga samtal.

"Vänta lite..... " säger jag  i luren till barnmorskan.
"Nu får du vara tyst för jag pratar med doktorn " viskar jag till mitt barn.
"DU ÄR VÄRLDENS DUMMASTE MAMMA! ALLT ÄR DITT FEEL! DITT FEEEEL!!! " vrålas det tillbaka. Hjärtat bultar och jag kokar av ilska över situationen att dom inte lyssnar.
"Ja, vad sa du nu....." får jag lugnt fortsätta i telefonen,  fast att det var femte gången jag hade fått avbryta på grund av ett stycke nyväckt barn och ett stycke med allmänt tweenie -beteende. Inom mig var jag en aningen mer stressad och arg än vad jag säkert gav sken av. Hela samtalet upplevdes nog som om vi lever i total kaos. Ska bli spännande att träffa denna människa vid nästa besök på mvc. Det där med första intrycket och sådant därn't. 
 
Minuten innan, jag tar en groupie med den ena för att föreviga myset och lugnet. Den andra käkade mellanmål och såg på paddan i en lek- tunnel. Minuten innan alltså...