hoppetossan

 
"Pappaaa!!" (översättning i detta fall: hoppa) och så klättrar hon vant upp på stegen för att hoppa sina små jämfotahopp! Och nej, hon nöjer sig inte med att hoppa själv utan hon pekar på sina fötter, mina fötter och så på studsmattan. Solklart alltså att jag och hennes fötter ska hoppa tillsammans!
 
Och äntligen kan jag hoppa jag med! Vi köpte den när jag var precis nygravid med Signe så då vågade jag inte hoppa med rädsla för missfall, förra året kändes det som om hela mitt innanmäte skulle komma ut rakt ner på studsmattan och det var likadant tidigt under våren- men nu så! Så hoppa is da shit!

havrekuddar och bandage

Den ena springer upp och ner från sängen för att hon har ont i benet. Bandage på både hand och ben, massage, klappar och pussar men även viss irritation möts hon av då hon har två trötta föräldrar som egentligen bara vill bestämma vilken bio dom ska gå på imorgon, då det vankas date på tu man hand. Den andra hon är trött men hålls vaken i hopp om att hon ska sova inatt. Just nu är hon mutad med hela paketet havrekuddar, annars blir det för mycket tröttgnäll och sönderknådning av mammans arma tutte. Nu är visst foten nerstoppad bland havrekuddarna men hon är nöjd så då får hon hållas... 
 
De nya rutinerna som fungerade första nätterna har visat sig att inte alls fungera. Ungen är vaken på nätterna igen och jag blir en sur och grinig mamma. Så, vi går tillbaka till att hållas vaken på kvällarna så sover vi på nätterna. Punkt!
 
              Nä, hon gör inte så mycket väsen av sig när hon är vaken... 

Liknande inlägg

16 månader

Jag hade tänkt att lägga ner dessa månadsbeskrivningar av dig, men hur ska jag kunna det när du fortsätter att lära dig nya grejer, upptäcker världen ännu mera, lär dig prata och bara blir så mycket mer hela tiden?! För oj, vad du kan och vill mycket nu!
 
Du tror ju att du är 4,5 precis som Malva, vi får inte dela maten åt dig för då bara slänger du undan den, du tar på dig kläder själv och vill helst inte ha blöja utan trosor istället. När Malva går ut tar du för givet att du får följa med så då börjar du att ta på dig överdragsbyxor och skor. Ja, du gör faktiskt det, både byxor och skor får du på dig helt på egen hand! Men sedan när Malva vinkar och jag lyfter upp dig blir du så galet besviken på att du hindras från det där storbarnslivet som verkar så roligt och fritt... I och med att vi inte får hjälpa dig med maten så har det börjat att bli några vällingar som påfyllnad, för även om du är duktig på att äta själv så får du inte riktigt i dig så att du klarar några längre stunder. Men du fortsätter att äta "vuxen-smaker" såsom oliver, ostar, keso, (kaffe, te), avocado, vitlökssås, bönor och sådant där som är nytt för oss att barn äter...
 
      
 
"Signe vad gör du?!" ropade jag en dag när jag hörde att du satt på bordet och kladdade med min kvarlämnade kaffekopp med snabbkaffesump i botten. "Kaddaj!" ropade du tillbaka helt appropå. För ja, den här månaden har du börjat att använda dina efterapade ord som du tränat på när vi frågat dig om du kan säga till exempel "kotte"? Just kladdar var inget vi övat på utan det kunde du ändå! Precis som  "paschkar" (plaskar) och "gasch" (glass). Men annars använder du mamma, pappa, Maowa, hejhej, taataa (tacktack), bao (bil), mommo (mormor), kacka (fågel), voffvoff (hund), wow, yes, däää! (titta där, eller där var du ju!), kaka, macka, mun och så en del annat som du härmar och snappar upp. Men mest är det ju teckenspråk och kroppsspråk som härjar. Och många "mmm" (med ökande tonfall, som ett stolt mmm!) blir det! Och oftast förstår vi dig, och om vi inte gör det så blir du skogstokig! För hur lätt du än är så kan du bli alldeles galen ibland, tokfia!
 
När värmen kom och både människor och djur flyttade ut så var vi tvungna att ändra dina sovrutiner i vagnen. Sängen blev alltså det nya. Du gillade inte den alls i början, men med Daniel Lemma på stereon, vovve och gos bredvid dig så har du nu lärt dig att sova middag där. Första gångerna började du att gråta bara vi kom in i sovrummet och satte på musiken, men då du ju inte är speciellt envis så var du bara arg i 30 sekunder, för sedan somnade du... Och nu efter två veckor är det inga problem alls. Men nattetid sover du fortfarande tätt ihop med mig. Om du är vaken till 22-23 så sover du oftast hela natten till 7.30, men om vi någon gång försöker att lägga dig tidigare, så är du vaken några timmar nattetid istället. Inte alla gånger med många...
 
             
               Plåster på armen har du endast för att Malva alltid har plåster...
 
Du har kommit in i en "den är min-fas", då du tjuter högt om någon ska ta en grej som är din, men även här är du ganska smidig och ger dig lätt efter att ha skrikit och slängt dig ner på golvet och sprattlat en stund... Det roligaste är nog att ta grejer från Malva, hennes nalle eller välling på morgonen eller så. Då springer du snabbt och visar mig för att sedan skratta när hon skriker. En äkta retsticka alltså... Du gillar att köra din lilla dockvagn med en nerstoppad nalle eller docka i, du gillar flygplan och bilar och gräva i sandlådan, hoppa i studsmattan och framförallt att gunga! Du kan inte säga gunga med du visar genom att svänga med magen fram och tillbaka och peka ut att du gärna går till lekparken en stund... Du gillar att vara ute överhuvudtaget! Häromdagen såg du en fluga för första gången, när du skulle fånga den så flög den självklart iväg varpå du skrattade och låtsades att du var ett flygplan med armar och läten!
 
                
 Här har du gömt dig i tältet med Malvas välling. Den obligatoriska tofsen är på-precis enligt önskemål!
 
Du är fortfarande oerhört mammig och kör fortfarande på handen gosandes innanför min tröja och oftast är det ingen idé att stackars pappa försöker trösta eller gosa med dig då du mest bara vägrar det... MEN han börjar ändå att stiga i graderna och det händer att du alltsom oftast springer till honom när han kommer hem från jobbet och alldeles glatt utropar "pappa!" med glädje i rösten. Så tids nog släpper du nog in han i din lilla sfär när du söker tröst, snart hoppas vi... Annars är han ju finfin att ha, när du är mätt, go´och glad:)
 
En 16 månaders mammagris med busiga upptåg, gillar att slänga grejer i toaletten och klättra på bordet, leka och retas med syrran, läsa bok och sjunga, har vi alltså med att göra, älskade lilla fina du!