Idag får det bli pyjamasparty hela dagen

Inatt var det ingen kul natt här.
 
Danne har i princip haft Abbe varje natt de senaste tio månaderna, vilket han har tyckt ha gått bra trots att han jobbar mån-fre, men de sista veckorna har det varit bökigt med många uppvaknanden på grund av täppt näsa och nattskräck (?)
 
Jag kom hem vid 22 efter en lång fika inne i stan men en kompis jag inte träffat på 2,5 år, en sådan där människa som heller inte har sociala medier, och ihop med en graviditet, utmattning, ny bebis etc etc har det bara blivit sporadiska sms, så det var mycket att ta igen om jag säger så! Så min hjärna var speedad av trötthet och intryck när jag väl kom hem. Innan jag hann att somna så kom Signe och var ledsen, vi smörjade och småpratade en lång tid innan vi somnade. Två timmar senare kommer Abbe inspringandes, jag byter av Danne och tar över en vaken Abbe. Sedan var vi vakna en bra stund, sov sedan i två timmar innan han vaknar i någon slags nattskräck- fäktandes, nypsandes och skrikarg. Trösta, lugna, klappa. Då var det morgon! 
 
Fyra timmar skrapade jag ihop alltså... 
 
Innan jag åkte igår intog jag min allra första energidryck i hopp om att orka med kvällen lite bättre, men tror dock inte att jag fick den kicken jag hade hoppats på...  Jag satte även igång ett pepparkaksbak då tjejerna önskat det länge. Malva hade ett påtvingat lekstopp då hennes liv går i ultraspeed nu, så då passade det bra med julmusik och pepparkaksbak med syskonen - särskilt när mamman skulle lämna huset tyckte jag😉
 
Ett annat år, ett annat pepparkaksbak. Möjligen ett något lugnare sådant!
 
Men nu är det mamman som har lekstopp. Det har blivit för mycket av det goda helt enkelt och om jag ska orka jul får jag ladda batterierna nu... Har till och med avbokat bvc idag då det inte finns en chans att hålla varken mig eller Abbe vaken mitt i våran vila❤ 
 
 
 
 
 
 

Hjärnan spelar mig några spratt

Jag var trött redan efter förra helgen. Sådär supertrött. En dag när jag skulle handla och hämta ut paket i affären så blev det alldeles tokigt. Jag hade barnen med mig, Abbe körde en liten kundvagn och skulle ju självklart ha självscannern också! Allt gick bra tills vi skulle förbi godiset... Där blev han vansinnig då han inte fick köpa det, Malva och Signe skulle gå på toaletten, jag fick bära en gallskrikande gosse genom affären samtidigt som jag skjutsar den lilla varuvagnen framåt med benen. Självklart blir det avstämning. Abbe var iallafall lugn där och då för att jag hade mutat honom med en liten rosa platsbil för 20 spänn. Avstämningen stämde, jag tackar och går mot paketutlämningen, Malva och Signe vaktade Abbe i dörren under tiden. När vi är påväg därifrån frågar jag var dom har matkassen? Men nä, den har inte dom? Hmm? Var ställde jag den? Jomen visst. Jag hade ju bara gått från avstämningen- all mat låg ju kvar på BANDET!! Så det kan gå... 
 
Samma kväll letar jag information om Malvas dansavslutning som ju skulle vara den 21a, vilken tid var det? Skulle hon hinna efter kören och innan scouterna? Messar en kompis och frågar om hon fått info? Jag hade rätt datum men fel månad... Fail på den alltså.
 
Kvällen innan snön försvann. Barnen ville inte gå in så det fick bli varm O'boy och skinkmacka till kvällsmat ute i snön❄ 
 
Det är så mycket som bara blir fel, när jag bara gör ett fåtal grejer i veckan blir det oftast ok, men i början på hösten trodde jag på riktigt att jag började få alzheimer... Det är en läskig känsla. När vi var på bröllopsfesten t ex så mötte vi upp några kompisar innan, jag kramade om allihop för att sedan krama om min kompis man ytterligare en gång, han skrattade lite skämtsamt om situationen, men jag hade inte den blekaste om att jag faktiskt hade kramat honom innan...
 
Jaja, hjärnan protesterar helt enkelt och jag måste aktivt tänka mig för. Men den här veckan har min syster och hennes bebis varit här, så vi har hängt mycket med dom vilket verkligen har varit sypermysigt! Men Abbe är förkyld så han har varit lättretlig och ego mot sin lille kusin vilket han inte brukar vara och jag har hoppat över min middagslur några dagar för att hinna umgås extra mycket, ja vi har kämpat på båda två så idag kapitulerar jag/vi i en tung trötthetspöl. 
 
Malva och lillkusin hemma hos mormor och morfar❤
 
 
Så nu är jag galet trött. Mest legat i siffan hela dagen. Barnen har lekt hemma med en kompis och svärmor har varit här på fika. 
 
Det är tur att jag inte har personlighetsdraget depressiv, utan mitt i den här trötta, mörka hösten känner jag stor kärlek till alltihop. Tänk att jag har en fin familj som finns här, ett litet hus som vi trivs i, vänner som hör av sig, en kamin som värmer oss och mat och kläder till oss allihop❤  Jag vet, jag låter urfånig men det är faktiskt sant!

Hälsat på i skolan

Imorse var det så vackert. Himmelen var alldeles rosa och världen vit av frost!
Jag och Abbe var med Signe i skolan första lektionen idag. Hennes bästis är sjuk, liksom 15 till i klassen (!), så för att rädda upp situationen så fick vi hänga på. Hon har svårt att säga hej då till mig i vanliga fall och när jag då ska lämna PÅ skolan blir det värre. I vanliga fall cyklar/går de två själva, vilket gör det lättare för henne; hon lämnar då mig istället för tvärtom. Så imorse fick jag lite klämkäckt utbrista " Åh! Idag vill jag följa med till skolan, jag har ju aldrig gått i f:an!" sedan var det en snabb frukost och påklädning så att vi allihopa hann iväg i lagom tid. Och som sagt, när vi väl kom dit var de sex stycken i klassen...
Imorgon får hon nog vara ledig, min syster och bebis kommer hit och jag känner att hon likaväl kan vara hemma och frisk än att gå till skolan för att bli sjuk och i slutändan ändå vara hemma...