En 9-årings fundering

Det har varit Religion nu med årskurs 2 och 3 nu i skolorna och den sista lektionen pratade jag lite om människovärde med eleverna. Det blev ett ganska djupt samtal som flöt på bra där dom först kom fram till att man inte kunde värdera en människas liv när jag jämförde klasskamraternas värde. Men sedan testade jag en övning som jag fick göra på konfirmationen- alltså när jag var 15 år. Övningen går ut på att det är en båt ute på havet som stormar, men bara en människa kan räddas. Och dom här människorna beskrivs lite kort bara, jag tog inte lika många då dom här barnen är yngre, men mina personer var: En man, 70 år, inga barn eller barnbarn; en flicka, 5 år; en man, 47 år, läkare; en kvinna 29 år, tvåbarnsmamma och en man 23 år, idrottsman som tagit många OS- medaljer. Och helt plötsligt kunde ett människoliv värderas ganska lätt...Hur tänker ni? Tror att det är på samma sätt som det här gänget med 9-10- åringar tänker?! Men nu till det komiska i situationen:) En av eleverna sitter och ser fundersam ut så jag frågar henne vad hon tänker på? "Jag tänker på att jag så gärna vill ha en pojkvän!"

När vi släpper Lillstrumpan fritt...

...så förändras hemmet en aning... Nya röjarperioden har visst dragit igång, och jag anar att den är här för att stanna... Allt ska fram, just nu läggs det på hög och på så sätt har hon gjort sig en inomhusstudsmatta! Dockan sitter i hennes fåtölj för att se på hur högt hon studsar. Helst vill hon ha mig och Danne studsandes också- och visst har hon lyckats med det emellanåt;)

Trots att det är mycket att städa så sysselsätter hon sig ju en BRA stund själv när hon grejar- vilket gör att vi kan ligga i soffan och ha eftermiddagsslapp, det är ju ett bra tag sedan vi kunde ha det... Vi kan säga att vi låter kreativiteten flöda här hemma hos oss;)


1)Blanda pussel, bastu"kudden", kuddar, lego, gosedjur, tidningar, täcken.
2)Rör om.
3)Voilá! Nu har ni eran studsmatta;)

Liknande inlägg

Mamma skulle få en biokväll med sina döttrar i morsdagpresent...

"Men mamma! Var finns jag:( Min docka är borta ju!" utbrister hon förfärat samtidigt som tårarna kommer. Det har nog aldrig hänt att hon inte har varit med- hon hör ju ihop med oss...så för att hon inte skulle bryta ihop så fick vi snällt skriva ut en Malvadocka med- så att alla var nöjda;)


   Men var är Lillstrumpan undrade hon själv??