Skolavslutning

Jag och Abbe kör en liten sjukstuga här på självaste skolavslutningsdagen. Så därmed var Abbes första termin på förskolan avslutad i tisdags. När jag lämnade honom då fick jag med mig blöjpaketet hem igen, tänkte att det gått så sjukt snabbt. Skolade in en liten kille med ljusa lockar, blöjor och välling och gick nu hem hand i hand med en liten kortklippt kille i kalsonger som var mätt i magen av korv stroganoff. Vad hände där? Nu kommer han nog för alltid att vara min lilla bebi, och han är ju knappt 2,5 år så än har han lång tid kvar som en liten gosplutt❤ 
 
 
 
I eftermiddag är det alltså två avslutningar som väntar! Planerna blir lite ändrade iom lillebror, men det får ändå bli att göra iordning två taggade tjejer som idag gör sina sista dagar i f-klass respektive 3:an! Vi har haft tradition några år att grilla med vänner den här kvällen, supermys delux, men nu blir det ett litet uppehåll alltså...
 
När skolan hade börjat firade vi med saft och tårta under äppelträdet.
 
Malva ska vara konferencier med tre andra tjejer samt spela tvärflöjt inför alla! Helt utan nervositet! Signe hon har fixat hela året med bravur, gick in som en blyg viol och kom ut som en stolt solros!!! Att hon är förväntansfull över att stå och sjunga med alla barnen är lika stort för henne som det är för Malva att leda alltihop😊 

Abbe-gos

Den här lillkorven var så trött igår morse, "bråkade" om allt och ville inte ha frukost/välling, ville mest ligga i soffan, höll sig för ögonen som om han hade ont i huvudet så han fick stanna hemma med mig. Idag tar vi en extra dag för att se att allt är bra med honom, så nu ligger han här och ser på Heidi på svt barn. Men idag är han sitt "vanliga" jag; busig, skrattig, och mer intensiv! 
 
❤❤❤
 
Han är så galet go' nu, han pratar ju fortfarande inte utan låter lite som mr Bean/Nicke. Han har så mycket att berätta och visa och han vet precis vad han vill, så han kör på med sin pantomin till kroppsspråk och sina Nicke-ljud, jag översätter och när jag prickar rätt så kör han upp händerna i en målgest och ett "yeahhh! " till svar😂 Han pussas och kramas (eh, ja, han testar även att slåss och att nypsas en hel del), leker jättemycket med sina bilar och traktorer, sin vattenbana älskar han också, den står uppställd i bastun så att han kan stå där och köra båtarna och bilarna när vi (läs jag) är på toaletten!  
 
Det här med kroppsspråk, när vi kom till hotellrummet i Göteborg så stod det en resesäng uppställd där och Danne sa lite skämtsamt till Abbe att "där ska du sova!" varpå Abbe reagerade med att tjura ihop och vägra ta av sig jackan och skorna. Efter en stund så tittar han på mig, (tänk er nu en man från sydligare breddgrader och ett språk ni inte förstår, men ett kroppsspråk som är klockrent) "uh, uh,  äh, uh, öh😠😡😝?¿?" (Händerna i frågande gester) "vad vi ska göra här?" svarar jag. "Mmm" (nickar frenetiskt) "Vi ska sova här inatt" "öh, eh, äh, oh😠" (händerna i ett bestämt NEJ!)  Slutdiskuterat.
 
Vi fick packa ner resesängen så att han kunde slappna av. Sova själv? Äh, nej....

Intensivt

Liten snorig näsa och atjo prosit. Första förskoleförkylningen har kommit till Abbe. Annars har första veckan gått som en rak trappa, ett steg högre upp för var dag! Från panikskrik i måndags till att vilja ta av sig strumporna likt en liten kompis för att gå in med henne i lekhallen utan en liten tår i fredags. 
 
Själv hade jag bestämt mig för att gå till gymmet efter lämningen igår. Första gången på fem månader. Jag får se om jag kan tvinga dit mig ett par gånger i veckan? Det är svårt det där,  om jag ska tänka att jag inte ska göra någonting alls när jag väl är själv,  eller om jag faktiskt blir piggare av att träna nu? Förra hösten tyckte jag ju att jag mådde BRA av att träna kondition som jag fokade på, jag vet att det var riktigt tungt att komma igång då med... 
 
Ikväll stannade jag hemma med Abbe när övriga familjen åkte till stan för att möta upp de andra i hans familj för en resturang-afton.  Men jag är så urbota trött av de här två månaderna som varit med alla firande av jul och födelsedagar samt inskolningen av Abbe så jag kände att jag skulle göra mig en björntjänst av att hänga på. Så jag blev hemma med Abbe istället. Och jag vet ju hur det hade blivit, att placera en viljestark och upptäckarlysten två-åring på en resturang med diverse broar över rinnande vatten med fiskar i. Nä, så klok (lat/erfaren?) har jag blivit med tiden för att förstå att det bara hade inneburit att vakta, stoppa, bråka och pusta... Så en popcornkväll med tågappen från Brio passade oss båda två alldeles utmärkt! 
 
 
Igår hade Signe sitt 6-årskalas. Ett gäng kalasstinna barn en fredagkväll. Intensivt som attan, en ljudvolym som hette duga och ett supernöjt födelsedagsbarn! Det får vi nog kalla lyckat ändå?! Det var maskeradtema, Signe sjäv var älva och sedan var det en ninja, cowgirl, Elsa, Superwomen och så vidare men mitt i alla dessa utklädda barn satt det en liten kompis med texten "Be yourself" på klänningen- så vi tackar mamman som råkade glömma bort temat men fick till en sådan klockren klänning kvällen till ära😂
 
Av erfarenhet kör vi bara 1,5 timme. Då är det slut när de har som roligast och det hinner inte balla ur. Ingen fri lek utan uppstyrt från start, ingen märkvärdig mat utan så simpelt som det kan bli -då äter alla. Igår hade vi också halverat barnaskaran men det måste jag säga att det faktiskt inte var någon skillnad på 20 eller tio barn...