Icke-sovande barn

 
Vad göra med dom här två små sömnmarodörerna? Abbe han är inne i en knasig vända-upp-och-ner-på-period. Både med röj och med sömn. Vaken sent. Vaken på natten. Han hade säkert sovit på morgonen om inte hela cirkusen drog igång runt sju.
 
Signe har en galet mörkrädd period. En där hon inte vågar vara en meter ifrån mig, en där hon måste somna bredvid i soffan, en där hon vaknar om man försvinner en centimeter ifrån henne. Alltså är hon uppe sent och vaken tidigt.
 
I eftermiddag ska hon ha sitt första barnkalas med tio små kompisar. Ett discokalas. Ett med Dolly style- uppträdande av Malva och hennes kompisar. Ett där hon ska ha färg i sitt hår. Som Dolly style. 
 
Det där att vara både stor och liten. 
 
 
 

Förändring numero ett.

Där och då var det dags för en förändring. Krafttag! Som allt annat i föräldraskapet går det i vågor den där känslan att "Det är som det är. Eller dom är som dom är". Man kapitulerar och tänker att det ändå inte lönar sig, snart är vi tillbaka på ruta ett och det enda man vann var att känna irritation... Men nu jäklar var det dags att få det att fungera! Det började med att min doktor tyckte att det var dags att lära våran 4-åring att sova själv... För att JAG någon gång skulle få sova ensam och bra och därmed må bättre. Vi tog tag i det samma kväll!
 
Vi har ju ett rum för lite, men då Signe ju inte vill sova själv så blev lösningen att göra en sängplats under Malvas säng. Win win😊 Och gissa vad? Hon sover där varje natt nu och det går bättre och bättre och till och med bra! Så nu har våran 4-åring sovit säkert tre hela nätter under en tvåveckors-period. Första hela nätterna för henne bör tilläggas! Och att läggningarna nu är smidigare blev ju en bonus, för våran 7-åring vill ju inte somna själv... 
 
En morgon när jag kom in för att väcka dom så låg S redan vaken.
- Nämen ligger du här alldeles ensam?
- Nä, jag är inte själv. Malva är ju här!
 
 

Liknande inlägg

att hållas vaken

 
Glasskalas i soffan när båda barnen sov. Två timmar senare var hon vaken, den där lilla hönapönan, "Mamma?" hördes det gång på gång där i mörkret. Någon timme efter midnatt sov vi båda två igen. Så idag misslyckades det trots goda intentioner att hålla henne vaken med såpbubblor, lekpark och matlagning tillsammans...
 
    
     Stor tjej i lekparken.

    
     Som somnade i gungan efter en liten stund...
 
    
     Men väcktes av mamman för att blåsa bubblor, laga mat och... Ja, just
     det, där somnade hon igen, nu på mammans axel...
 
    
     Och stensov genom blöjpåklädning och nerläggning i säng...
 
Anledningen till att vi haft henne uppe är ju för att hon då inte vaknar på nätterna, men nu kände vi att det var dags för ett nytt försök. Men jag vet i 17. Är det värt ett par ensamtimmar på kvällen för att sedan vara vaken på natten? Nä, det är det ju inte, men ska man ge upp efter en misslyckad natt eller ska man ge det ett tag till? Men å andra sidan om hon ändå inte orkar vara vaken och är ledsen och trött på dagarna så är det ju ändå ganska misslyckat... Malva var ju också vaken på nätterna när hon var liten, hade vi sluppit det om jag listat ut det jag listade ut med Signe ganska tidigt? För Signe fungerar nämligen så att om hon sover en stund på seneftermiddagen så att hon orkar vara vaken till tio-elva så sover hon genom hela natten, men om hon somnar åtta-nio så är hon vaken två timmar någon gång under nattens mörka timmar. Alltså tvådelad natt. Precis som storasystern hade.