Studiedag

Oh, här snackar vi om slappdag! Det är studiedag så Malva är hemma från skolan, hon hasade upp här vid niotiden och sedan har vi ägnat förmiddagen med att kolla på filmklipp från när tjejerna var små. Danne sov länge då Abbe som blivit förkyld bökat rejält under natten... Alldeles alena drog jag sedan till gymmet för ett svettpass delux. Vet inte vad dom hände men blöt blev jag🙈
 
Igår pratade jag med chefen om hur jag ska jobba på höstterminen så nu är det klart att tisdagar och onsdagar blir mina och då får Danne ta måndagar, torsdagar och fredagar.  Signe är placerad i förskoleklass, men vi har inte fått reda på om det blir i bästisen klass, som vi har önskat!

20%en?

"20 % av våra barn sover för lite" fick jag höra av Jenny Klefbom. Detta ger samma "symptom" som adhd. Genast tänkte jag på min femåring som har galet svårt att vara stilla med sin kropp; själv förklarar hon att hennes kropp "gillar att gympa" och när hon vaknar på morgonen och genast är igång förklarar hon bara att "det är ju för att hennes kropp har fått vara stilla hela natten!" Jag tänkte på sömnbrist eller bara väldigt aktiv, för adhd är det inte. Hon har ju sovit yttepytte lite sedan hon var alldeles ny men nu kanske hon behöver mer sömn? Så jag har lagt henne vid 19.30 istället för vid 21 nu två dagar i rad. Samma med Abbe. Abbe somnade vid 19 igår  (i vanliga fall runt 20). 
 
Kan ni fatta vilken galet skön kväll jag hade! Danne jobbar kvällskift så jag är själv med läggningarna, men när alla tre sov vid åtta så njöt jag till fullo!
 
Vid 04.30 kom Malva då hon hade drömt mardröm ( Igen. Nästan varje natt just nu...). Bredvid mig svarar en klarvaken Signe att hon "förstår att syrran är rädd och att hon gjorde helt rätt som kom till mamma, hon hade gjort samma lika minsann!" Malva somnade om. Det gjorde inte Signe.
 
Hon sover nu istället...
 
Abbe då? Han hade varit vaken inatt...  Hur jag gör ikväll? Vi får se😉 

Föräldraskapet

I fredags kväll satt jag med min systerson i famnen, beundrade hans minspel och fascinerades av denna lilla kropp där allt är helt perfekt! Tänk att jag har haft tre sådana där, tänk vad timmar jag ägnat åt detta beundrandet och tänk att jag aldrig mer ska ha en sådan där lite varelse igen. Det känns så sorgligt när jag tänker på det på det sättet, men samtidigt tycker jag att det är fullt tillräckligt att räcka till för tre barn, det är ju ändå "många" barn. Men just bebismys är fantastiskt! Sedan är dom ju självklart fantastiska i alla åldrar, men på ett annat sätt❤ 
 
Malva❤
 
Signe❤
 
Abbe❤
 
Ja, vi är rätt många faktiskt ❤
 
Igår hamnade jag i någon slags vargtimme. Vi hade suttit med några vänner på kvällen och diskuterat olika slags personligheter på barnen. Kom in på hur vi hade det med vår första då det liknar en annans familj verklighet just nu, men kontentan blev ju att jag la ihop "sju svåra år" till några minuter. Och då kommer ju det dåliga samvetet, för hon var ju FANTASTISK också, och jag älskade ju denna starka, envisa, omtänksamma lilla person så galet mycket, men hjälp vad hon testat vårt tålamod, vad hon har fått oss att lära om hur vi själva fungerar, vad som triggar oss. Jag har dåligt samvete nu när allt fungerar över att jag inte alltid varit den bästa föräldern mot henne och jag är så rädd för att det ska ha satt sina spår i hennes inre fast att hon inte kommer ihåg att vi har bråkat så mycket just nu, så är jag rädd för att hon ska må dåligt när hon är stor...
 
Det är en jobbig känsla -och där av kommer vargtimme-känslan in när jag satte ord på hur "tuffa" vi var mot henne för att hon skulle bli väluppfostrad och skötsam. Så jag var övertydlig med att man får välja sina krig med ett starkt barn, låsa in sig själv på toaletten när man känner att man blir fyra år själv, krama mycket och berätta att man älskar hen. 
 
Detta är nog en av anledningarna till att jag tycker att det räcker med tre barn. Man kommer att få lära sig väldigt mycket om sig själv när man har tre olika personligheter att finnas till för, det tar på krafterna. Och ljudnivån ska vi inte prata om... Ja, det är full rulle helt enkelt! 
 
Så förutom bebissaknad kan jag även längta till pensionen 😉
Eller nja😂