sommaren 2014

Är den slut eller kommer den att komma tillbaks efter tjuvkiken på hösten? Men fin har den varit, mycket har vi gjort och man och fru har vi blivit. Barnen har varit nöjda båda två; så visst har jag läst böcker som jag önskade, varit solbränd för första gången sedan 2007, hört hur dom lekt med varandra och med sina "männer" som Signe är så stolt över (mest Malvas kompisar men hon är ju med och leker, så visst är det hennes vänner lite också). Vi annordnade världens fest där i samband med man och hustru-dagen. Gick loss a la Ernst och stornjöt av det! Vi lånade svärmors och svärfars nya husvagn och lämnade våran 40-åring hemma. Där den visst blev stående hela sommaren... Njöt av räkkväll på klipporna, tivolibesök, krabbfiske, grillkvällar, hela dagar på stranden och att bara ha det sådär himla bra tillsammans med familjen L. Därifrån åkte vi vidare på våran Skåne-trip, upptäckte Malmö, Falsterbo, Simrishamn och Vitemölla/Kivik, åt frukost utanför husvagnen och nakenbadade i ett småregnigt Falsterbo innan samma ställe visade sig från sin bästa sida med vit strand och underbart vatten! Och så hamnade på överraskningsbröllop på stranden i Vitemölla då även våra vänner gick och gifte sig. Vi har haft kvällsmat på stränder och myst på altanen. Vi har lämnat barnen hos mormor och morfar och flugit på bröllopsresa till Barcelona, strosat på Barcas gator och torg, badat i medelhavet, ätit på mysiga ställen, druckit drinkar och försökt oss på att "cluba". Men när klockan var ett och vi fortfarande var i princip ensamma på utestället insåg vi att spanjorerna går ut SENT och vinglade hem till hotellrummet istället... 
 
 
Ja, sommaren har varit fantastisk! Och om nu hösten har kommit för att stanna blir det tända ljus och vardag igen tills vi packar väskorna för en jul och nyår på Gran Canaria med hela Dannes familj! Men hösten och vintern är inte fy skam den heller, bara man vet att den går över eller;)

The wedding, part 3

Ja, blombuketten blev hämtad och vi landade vid ladan. Våra familjer och närmsta vänner var redan där för att fixa "det sista"; snittar, champagne, fylla skottkärran med dryck, tända lampor och ljus och säkert mycket mer som jag inte vet om! Signe fick i sig en välling och landade i mormors knä och Malva fick på sig lite mer kläder för att inte frysa så, vi kramades lite för att torka tårar innan jag och Danne tog bilen de 100 metrarna det var tilll stället vi skulle fotas vid. Det blåste och småregnade men våra stackars fotografer fick snällt springa till stället då de inte fick plats i bilen bland barnstolarna...
 
Ingen tid att spilla så fotograferingen började på stört!
 
Nu var jag nervig! Vi hade hört hur bil efter bil redan hade anlänt! Så spännande, kul, otäckt, pirrigt och ja, många känslor for runt i kroppen vill jag lova... Vi hade lyxen att ha våran frisör på plats så att hon kunde piffa till mig samt fixa om Signes då den hade rykt i trötthet och fixa till Malvas som hade släppt lite här och var. Danne drog runt huset då han skulle göra intåg i en annan port, Jag var så nervös så att jag darrade men tjejerna var bara glada och frågade hur många gånger som helst om vi "kunde gå ut nu?".
 
Musiken började och jag öppnade dom stora portarna. Men. Ingen Danne stog ju jämte mig! Både jag och tjejerna vinkade bakom dörren åt en man/pappa som ju inte stod där. Men det visste ju inte gästerna utan dom skulle ju tro att han inte vågade! Helt plötsligt slogs det upp en dörr tre meter upp, en bit framför oss, ut kom han med en storstilad entré, sprang ner för trappan, snubblade till lite men fortsatte fram och upp för trappan där vi stod för att möta upp oss! Det var nu det började! På darriga ben gick vi framåt, musiken brassade på, familj och vänner stod med stora leenden och allt var bara så coolt, vackert och underbart!
 
 
Mina syskon läste en text ihop
 
Ja, här minsann har vårat liv som man och hustru tagit sin början♥
 
Härnäst, mingel, gäster och familjebilder! Fortsättning följer alltså....
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Liknande inlägg

The wedding, part 2

06.30 ringde klockan här hemma och det var bara för mig att gå upp! Det var dagen D, den dagen jag aldrig tidigare i mitt liv planerat men de senaste halvåret inte gjort annat! Jordgubbar, vindruvor och champagne möttes vi av på Hårfin,egen frisör och sminkös och mitt egna lilla crew som hade fixat med go´frulle var där med mig. Ja, feelingen var kändis för en dag! Senare dök även min blivande man och våra två små tjejer upp, en stund efter det kom även Dannes brorsa och en kompis till oss allihopa upp med kamerautrutstning och skärmar! Fullt ös och "skål" i champagne!
 
Fotograferna började genast att fota, vilken var en himla tur då det var dom bilderna som blev bäst på tjejerna! För det där med familjefoton visade sig vara svårt med kyla och regn, hunger, stress och en tokkort och tidig middagssovning.... 
 
Vi passade på att fotas lite på vägen mot Näs då det var uppehåll just då. En kort stund. Barnen frös och lillan hungergnällde så dom sattes i bilen medan vi fotades i rasande tempo! Efter sju minuter avbröts vi av att Malva tröttnat på skrik och panik av lillasystern.
Och där fick vi åka vidare, klockan tickade, brudbuketten skulle hämtas, Signes mage kurrade och Malva kände sig ledsen för att hon antagligen läste av min stress om att vi skulle vigas två timmar senare och insikten om att några familjefoton inte skulle kunna tas innan det... 
 
Fortsättning följer...