Mamma på vift

Tänka sig att det blev en natt i Götet hos systeryster. Möttes av en syster som såg väldigt vuxen ut helt plötsligt med den "lilla" kulan! Käkade lite go'fika med valnötsbröd innan vi tog snabbfärjan in till city.
 
Där var det så mycket folk så att resultatet blev en utflugen kortkod när jag skulle betala mina fyndade blockljus! Helt hopplös hjärna ju! (Nu har jag som är tur är en man med sifferminne så det ordnade sig)
 
Hängde sedan på en Italiensk restaurang i timmarna två och käkade pasta så att det stack ut spaghetti ur öronen! Blev kvar där tills Nordstan stängde så någon shopping blev det visst inte tal om, men tur är väl det då vi visst tillslut blev tvungna att köpa oss en bilbarnstol till lilleman som vuxit ur babyskyddet lagom till jul.
 
Men efter en mysig afton, en skön tio- timmarsnatt och lyxfrulle på det så var det dags för mamma och mig att bege oss hemåt igen!
 
Nu är jag åter i hemmets trygga vrå med ännu ett sjukt barn...
 
två andra klättrande sådana...
 
...men just för tillfället sitter jag och bloggar på toaletten med lilleman i knät.
 
Ordningen är alltså återställd!
 
 
Kategori:

Batteriet är tomt

Vi fortsätter hemmalivet, tröttheten har liksom tagit över igen. Den slog till med råge där jag satt på tjejkväll i måndags-ögonen ville liksom inte mer. Både kropp och hals strejkar. Batteriet ekar tomt. I vanliga fall går jag runt och är mer eller mindre "jag-har-bebis-trött", det är en annan känsla, men att ha utmattningskänsla det är en annan typ av trötthet, den sätter sig liksom in i skelettet, kroppen  och sinne säger upp sig.
 
Jag lyssnade på Pira och Bråding igår, "Therese-om att gå in i väggen". Gråten gick liksom inte att hejda då hennes historia liknade min så mycket. Mina tankar som någon annan satte ord på. Om skammen i det hela, att inte gäller det väl mig? Jag har väl ändå vitaminbrister (🙈). Att så fort man har lite ork så blir man så glad så att man kör på, hela tiden lite för hårt. 
 
Mitt batteri blinkar ju nästan konstant på rött, så en infektion tar den lilla energin jag har så att jag snabbt hamnar tillbaka på "utmattad". För infektionen i sig är oerhört tröttande, Signe som har samma gråter för minsta lilla motgång, sover helst middag och bor i soffan även hon. Jag är konstant illamående och ligger platt på golvet jag. 
 
Danne däremot har lagt golv!!!
 
Idag skiner solen så vi ska passa på att gå ut och lapa d-vitamin! Till helgen är tanken att jag ska till min syster i Göteborg ihop med mamma. Julskyltning och mys. Jag hoppas det blir så! 
 
 

Liknande inlägg

Nu börjar det ticka nedåt!

"Mamma, jag tänkte bara öva lite på slangbellan"
"Skjuter du en liten sköldpadda?", "Ja, jag hittade ju ingen sten eller så!"
 
Idag åker Danne till Göteborg för att fixa visumen! Åtta veckor kvar till sju veckor i solen. Nu har jag börjat längta på riktigt! Innan har jag haft en liten känsla av "vill inte", inte resan i sig utan att det hela tiden innebär att Abbes första år är förbi. Sista lilla bebisen och allt det där. Men nu är det ju ett faktum-Abbe börjar närma sig 1 år och han är ju lika fantastisk för det så då är det lika bra att längta😉 
 
Nu fokuserar jag på vita sandstränder, fruktsmothies, sanden mellan tårna, bad i hav och värme på kroppen. Fantastiska solnedgångar och mat på resturang.
 
Hur detta kommer te sig med en klättrig och vilkestark 1-åring vill jag inte ens tänka på😂