Det är med en klump i magen

 
 
Bebisvaggan, babysittern, babygymet, mobiler...
 
Ja, faktiskt så känner jag mig lite sorgsen över att lägga upp bebisgrejer på vinden. Dom har ju knappt hunnit användas! Med den rasande takten Signe har utvecklats i så har grejerna liksom inte använts så länge som dom annars gör... Ungen ville ju inte halvligga i en babysitter när hon satt stadigt själv i våra knän vid tre månaders ålder, babygymet kröp hon ju ifrån vid fem månader, mobilerna drar hon ju bara ner, och den underbara vaggan som jag hängde upp i taket var ju aldrig så poppis att ligga i då hon de första tre månaderna mest ville vara på oss, och sedan ställde hon sig ju upp när det var okej att sova i egen säng en liten stund. Så ja, nu får jag inse att dom inte har här nere att göra mer... Gåstolen finns kvar mest av att jag vill ha kvar den, hon vill hellre krypa runt och upptäcka saker själv än att hasa sig fram i den som inte riktigt lyder!
 
Men usch, vad detta halvåret har sprungit iväg!!! Första tre månaderna med en bebis på mig och dom andra tre från en liggandes bebis till en som står upp själv emellanåt! Ja, inte undra på att jag har lite ont i magen över att hon klarar så mycket. Missförstå mig rätt, det är jättekul- men dom är ju spädbarn så hiskeligt kort tid. Tur att hon är bebis i ungefär ett år till, min älskade lilla tokfia♥
 
Signeliten. Var ska detta sluta?
 
SigneBusan.