alla mödrars dag
Gårdagen. Började med att jag i vanlig ordning bar mina små barn till soffan, deklarerade att "Idag barn, är det morsdag och det betyder att ni ska dammsuga, laga mat, diska och städa, killa mig på ryggen och ge mig massage!" Malva lovade att hon skulle klia mig på ryggen men absolut inte städa! Därefter vet jag inte vad som hände, eller jo det vet jag ju, Malva kastade sin lilla stol när den inte fick vara i soffan, så att den gick sönder. Jag deklarerade lugnt att den nu bara var att slänga. Kaboom! Kabrak! Tårar som sprutar och armar och ben som fäktar! "Jag är prinsessan och det är jaaag som betämmer i det här KUNGARIKET! Om jag säger att ni ska köpa en nyyy stooool till mig så gööör ni det! (hulk, hulk,hulk) Annars tänker jag flyyytta!"(hulk, hulk, hulk), "Nej, gör inte det snälla du, tänk då skulle jag och pappa inte ha något första barn och Signe skulle ju inte ha en storasyster" (berättar jag lugnt och sorgligt för våran lilla diktator). "Men pappa ska ju flytta med (hulk hulk hulk) för jag kan ju inte flytta eeensam!", "Men pappa stannar här, det var ju du som skulle flytta", "Men jag är prinsessan och då gör ni som jag sägerrrr!!!" (Tack, Disney för era prinsessteman hit och prinsessteman dit). Där någonstans blir lillayster arg på storasyster för att hon är arg så hon drar en näve hår från dennes huvud. Storasyster skriker ännu högre. Grattis på morsdag till mig själv liksom.
Efter en stund lugnade hon sig, jag kramade henne lite extra och vi pratade om att hon blev besviken när stolen hade gått sönder, men att det ju faktiskt är jag och pappa som bestämmer i det här kungariket och att vi inte köper nya grejer när hon tar sönder dom... Därefter fick jag ett fint morsdagkort som hon hade ritat på sitt rum när jag och Signe åt frukost. Emellanåt kom hon ut därifrån och såg lite finurlig ut och frågade om jag var spänd?! Det var en bild på mig och henne, så himla gulligt! Och en dammsugare.
Danne kom hem efter sitt nattpass med bakelse till mig och chokladbollar till tjejerna. Signe rullade sin på botten i en hink med vatten på altanen och Malva snodde min jordgubbe. Solen lyste och det var varmt. Därefter begav vi oss hem till mina föräldrar på morsdagmiddag och glass, slappade lite på soffan medan mamma och pappa skötte ruljansen med mat och barn.
1982, ännu en tapper mamma. Min älskade mamma!
Sedan kommer vi till något nytt i mitt liv. En känsla av att vilja fly. Få storgråta över att dammsugning, tvätt, plock, disk, vikning av kläder, middagar, tandborstningar, kvällsmatar aldrig tar slut. Ekorrhjul delux! Jag vet inte om insikten om att det bara kommer att vara mer hushållsarbete många år framöver har tagit över... Jag har fått ett enormt behov att få dra! Bara vara jag. Inte för all framtid men försvinna några timmar då och då. Den här känslan är ovan för mig men ganska bra då jag har fått större förståelse för mammor som vill börja jobba tidigt. Sådant där har jag aldrig fattat, att hänga med sina barn är ju det bästa som finns! Men om man har den känslan som jag har haft nu ett tag så förstår jag. Och det är bra, förståelsen för andra växer i varje kris man får tycker jag. Och det gillar jag, att komma ut på andra sidan med ännu mera empati och förståelse. Men jag hoppas och räknar med att min "fly-känsla" försvinner när jag hittat min försvunna energi igen.
Men allt det här är väl mammors berg-och-dalbane-liv. Morsdag. En välbehövlig dag där sambon skulle vart ledig och bytt av. Men han fick sova efter sin jobbnatt. Konstigt vore väl annat.
Ja du älskade dotter visst är det den största lyckan i livet att få bli o vara mamma!!! men det där ekorrhjulet av hushålls-sysslor har även jag "snyftat" av trötthet o tristess över många gånger!!!!Man vill bara DRA......o då är det viktigt att försöka hitta lite egentid!!kram från din mamma (jag var dålig på det!! hoppas att mina döttrar blir bättre)