ok, då kör vi!
Sista dagen på förädraledigheten med Signe. Ligger i sängen och ser på bolibompa. Det känns helt ok, och visst vet jag att livet fortsätter och kan bli riktigt bra. Om än annorlunda. Men det är något speciellt med dessa slappmornar för en latmask som mig. Att inte behöva gå upp när man vaknar. Att käka frukost lite senare. Att inte stressa. Men det där att köpa en almanacka, det kändes lite bra det med. Att skriva "möte". Det kändes med lite bra. Att heja på alla barn i klassen. Det kändes riktigt bra. Att få höra "Nämen hej. Vi känner ju varandra!" från x antal leende elever som jag hade för några årsedan, som nu blivit ganska stora. Det kändes roligt! Men jag vet att jag fått ett jätte-tufft uppdrag men det är bara att gå in med en positiv anda och andas lugnt. Räkna till tio och vara überpedagogisk. Och sedan tanka kärlek hemma hos familjen!
Men idag, en dag med tjejerna. Danne jobbar hela dagen men vi andra ska gratta gudbarn/bästis på 6-årsdagen och mysa. Och så mysa lite till.
