Bubblan

I väntan på stormen. Allt är undanplockat  från trädgården. Lisabeth Madicken Rapunzel Glittra har fått sitt lilla hus fullt med hö och till och med pumpan är inplockad från trappen. Men någon storm har icke kommit. Bara tv:n som inte fungerar.

 

Efter att ha målat och badat så sover nu en av två. Den lilla hon briljerar i målerikonsten genom att faktisk måla i figurerna i målarboken, och den stora som har målat allt i samma färg i målarboken tills alldeles nyss hon målar helt plötsligt prinsar och prinsessor i torn och med krona på huvudet och svärd och sköld i händerna på fri hand. Utveckling alltså. Det är coolt. 

 

Igår träffade jag en god vän från högskoletiden. Ett och halvt årsedan sist så tre timmar på fiket gick snabbt vill jag lova. Men innan dess var jag på sjukhuset för att hälsa på en gammal, skrynklig morfar med gipsad arm, syrgas i näsan och nålar i handen. Vi pratade om änglar, mina barn, hans barndom och flykt till Sverige från Estland under andra världskriget. Snart finns inte den erfarenheten kvar. Den om "förr i tiden". Jag har svårt för det här med döden. Ibland vill jag tro på en Gud och ett liv efter detta, tänker att det skulle vara lättare att acceptera att livet faktiskt tar slut tillslut då. Nu kan jag inte riktigt tycka att det är ok... Fast jag ser att livet är jobbigt i slutet. Jag hoppas att tron kommer med åldern hos mig.

 

Men nu är jag mitt i livet. Där barnen badar i rosa vatten. Måtte det aldrig ta slut!