förlåt
Jag känner mig ganska dassig. När man önskar föräldrar trevlig helg och får till svar "krya på dig", när man sedan sitter på möte med ett annat föräldrapar, tolk och kollegor och nyser under bordet och går och snyter sig stup i kvarten. Då känner man sig äcklig. Då är man äcklig.
När man sedan hostat och snorat sig igenom natten, ja, då är man ingen färgglad personlighet direkt. Jag ringde precis Danne för att jag ville prata med Malva.
"Förlåt hjärtat. Du är jättebra och jag älskar dig galet mycket. Mamma är bara väldigt förkyld och trött och därmed dåligt tålamod. Jag älskar dig. Förlåt"
Jag kunde inte vänta tills dom kom hem med godispåsarna, hon smällde igen dörren när hon gick efter hot "att skärper inte du dig så blir det ingen melodifestival för dig minsann". Här är det mamman som borde skärpa sig. Lägga sig på soffan och bara låta pappan sköta barnen. Det blir bäst så.
Och så ryker hänget med min lille brorson som jag inte träffat alltför ofta. Så himla surt.
Förresten, ser ni gammelvecket över ögat? Sådär slapp hud som riktiga gamlingar har! Jag får nog fylla på min antiwrinkel-kräm...