Bubblan

Jag börjar få kalla fötter inför Abbes förskolestart. Han kommer antagligen att trivas med lokaler fyllda av leksaker, att det finns barn att leka med och att han får vara ute mycket. Men just det här att sova ensam på en plastmadrass med en handduksfilt över sig... Han tar kanske det, men fatta vilken skillnad mot hur han har det nu när vi tillsammans gosar ihop oss i sängen och sover middag båda två, när vi gosar ihop oss med händerna på varandras kinder innan vi somnar. Gosplutt. Vilien skillnad det bli att vara ifrån varandra på dagarna, vi som myser så mycket, pussas och kramas, skrattar och busar. Jag vet precis vad han vill, han pekar och jag pratar. Abbe-o-mamma-teamet liksom. Älskade lillskrutt.

 

Tiden tickar ner snabbt nu känner jag💔

 

Jag hoppas att han kommer må bra där, att han snabbt vinkar HejDå och går in för att leka när inskolningen är klar. När Malva och Signe skolades in gick det snabbt att få dom trygga på förskolan som dom gick på. Malva satt ett tag under bordet för att protesterade mot sin nya vardag men accepterade det ganska så snabbt, likaså tog Signe det bra. Malva var däremot lite orolig för henne och ville följa henne in på hennes avdelning men lillasyster sa till på skarpen att hon skulle gå till sin avdelning och hon till sin (det var ju sedan när jag var hemma med Abbe hon inte ville vara där, men när jag jobbade var det inga problem!) 

 

Nu ska det testas en ny inskolningsmetod för oss, en som jag tror på mer än den att lämna barnet en kort stund andra eller tredje dagen, när dom inte är trygga med fröknarna eller barnen. Istället ska vi vara med den första veckan, vi ska vara där i lek, mat och vila så att han blir trygg innan vi lämnar honom! Känns SÅ mycket bättre! 

 

Men det känns konstigt att Abbe ska skolas in när jag är hemma, samtidigt som det känns välbehövligt för min del så måste det ju bli bra för honom först och främst! Lilla, älskade Abbegos❤