Höstterminen är nu kommen

 
Andra dagen idag som barnen varit iväg på sitt håll.
 
Abbe han har börjat på mellanavdelningen, skuttade in som om inte sommarlovet varit långt alls! Lekte, käkade och sov! Han har en stor trygghet i att lilla A nu går på samma avdelning, så dom två möter upp varandra i hallen när Abbe kommer. Nu leker han med grannpojken här på altanen. Det är det nya för sommaren. Leka med egen kompis❤ 
 Abbe hälsade på en stund förra veckan då det är ny ingång och delvis ny barngrupp och fröknar.
 
Signe började ettan med en framtand kort och den andra dinglande i en tråd. Danne fick följa med då det var ny fröken och bänkar uppställda på rad. Några tårar föll när pappa gick och extrafröken fick komma och krama om, men idag cyklade hon iväg som vanligt och kom hem lika glad igen. Dock var hon lite förvånad övet att hon inte hade gråtit idag😉  
 
 
Malva började mellanstadiet, ny klass, nya lärare och nytt hus. Hon kom hem som en solstråle och allt hade varit fantastiskt bra vilket känns skönt då hon inte har trivts så jättebra i sin klass som hon har gått i nu. Hoppas att allt kommer att kännas tip top för henne, det är hon värd❤
 
Gött att få kompisen i samma klass!
 
Själv då? Jo, sommaren har ju gått över förväntan! Jag har sovit typ tio-elva timmar per dygn, hängt mest med familj och lite vänner, solat, badat, vilat mellan utflykterna och exprementerat lite med medicin (som ju ger lite biverkningar). Men jag har haft ett gott hopp om att jag ska bli som förr!!! Jag hoppas fortfarande men dessa två dagar har jag varit så trött så att jag sovit när barnen varit iväg. Alltså SÅÅ trött! Jag antar att jag slog på någon slags autopilot igen för nu kan jag knappt hålla ögonen öppna... Tyvärr känns det ju omöjligt att gå och lägga mig åtta, nio för att få ihop alla timmar som jag uppenbarligen behöver.  Men hur länge ska det vara såhär?!? Är det normalt i det onormala så att säga? 
 
Förra veckan när alla kollegor började att jobba fick jag ett sådant sug efter att få ta emot en ny klass, planera och förbereda. Det är ju ett så galet kul jobb och jag vill verkligen tillbaka till skolans värld! Hoppas, hoppas, hoppas (!) att den här skiten ger med sig snart! Så seeegt 😭
 
Men som sagt, hur snabbt gick inte sommaren och hur snabbt kom inte hösten? Tre månader högsommar får vi kanske vara nöjda med men jag hoppas nog ändå på lite brittsommar😉
 
Och när jag tänker på att livet ju springer på så kommer jag antagligen att se tillbaka på den här tiden som en kortis i det stora hela, så därför försöker jag fokusera på det fina och positiva i mitt liv- för mitt liv pågår ju nu, jag kan ju inte gå och vänta på att vara pigg hela tiden, för det blir jag ju uppenbarligen inte än❤