Bubblan

Den här lillkorven var så trött igår morse, "bråkade" om allt och ville inte ha frukost/välling, ville mest ligga i soffan, höll sig för ögonen som om han hade ont i huvudet så han fick stanna hemma med mig. Idag tar vi en extra dag för att se att allt är bra med honom, så nu ligger han här och ser på Heidi på svt barn. Men idag är han sitt "vanliga" jag; busig, skrattig, och mer intensiv! 

 

 

Han är så galet go' nu, han pratar ju fortfarande inte utan låter lite som mr Bean/Nicke. Han har så mycket att berätta och visa och han vet precis vad han vill, så han kör på med sin pantomin till kroppsspråk och sina Nicke-ljud, jag översätter och när jag prickar rätt så kör han upp händerna i en målgest och ett "yeahhh! " till svar😂 Han pussas och kramas (eh, ja, han testar även att slåss och att nypsas en hel del), leker jättemycket med sina bilar och traktorer, sin vattenbana älskar han också, den står uppställd i bastun så att han kan stå där och köra båtarna och bilarna när vi (läs jag) är på toaletten!  

 

Det här med kroppsspråk, när vi kom till hotellrummet i Göteborg så stod det en resesäng uppställd där och Danne sa lite skämtsamt till Abbe att "där ska du sova!" varpå Abbe reagerade med att tjura ihop och vägra ta av sig jackan och skorna. Efter en stund så tittar han på mig, (tänk er nu en man från sydligare breddgrader och ett språk ni inte förstår, men ett kroppsspråk som är klockrent) "uh, uh,  äh, uh, öh😠😡😝?¿?" (Händerna i frågande gester) "vad vi ska göra här?" svarar jag. "Mmm" (nickar frenetiskt) "Vi ska sova här inatt" "öh, eh, äh, oh😠" (händerna i ett bestämt NEJ!)  Slutdiskuterat.

 

Vi fick packa ner resesängen så att han kunde slappna av. Sova själv? Äh, nej....