Det där att slappna av på beställning
Det här med förskola och sjukskrivning stressar mig. Jag är stressad över hur sjukskrivningen fungerar och jag är stressad här hemma när Abbe är på förskolan.
Jag kan inte alls slappna av på riktigt.
När jag försöker sova vid lunch så bara rusar stresshormonerna runt i kroppen, hjärtat slår, jag vågar inte stänga av ljudet på telefonen ifall jag behöver åka och hämta. Så någon välbehövlig middagssömn har det inte blivit.
Igårkväll var jag iväg hos en kompis, det händer sällan då jag faktiskt inte orkar sådant, men igår skulle vi packa "Greklandlådorna" som behöver komma iväg nu. Framåt nio var jag så trött så att jag höll på att kräkas, och när jag väl kom hem så var min hjärna på full speed så jag har nog sovit tre timmar lite utspritt under natten för att jag inte kom till ro😫
Idag är Abbegos ledig. Han är överlycklig, "ska Abbe vara hemma med mamma idag?", "yeahhh!!!" (Och så lyfter han armarna över huvudet som en målgest) han springer runt här mellan sina leksakstraktorer och traktorerna på datorn, han har kissat på pottan vilket han regriderar till blöja när han varit på förskolan, sjungit någon slags operett högt och tydligt. Han kramas och pussas och gosar hej vilt så nöjd över livet är han idag. Jag hoppas att han kan somna trots lyckan över ledigheten, för då lär jag slockna tryggt, med hans andetag i örat, jag med❤
Inskolningen går fint men jag hade glömt hur jobbig den här perioden i början är. I måndags var han så jäkla ledsen och arg på mig när jag gick, han hade suttit i tamburen och skrikit, kastat nappen och varit helt förtvivlad ett tag. Vid fruktstunden släppte det och sedan var det bra. Men han var heeelt slut när jag hämtade vid halv två redan. Så slut så att han satt stilla när jag klippte honom (har försökt det många gånger och fått ge upp innan första saxtaget), jag klippte för att lockarna skulle komma fram när håret blev lite kortare men istället verkar det som att jag klippte bort hans bebislockar😦😔
I måndagskväll hade Signe ett litet pyjamasparty då hon sovit tio nätter i sin säng (och så fyllde hon ju faktiskt år då med❤) Och för Abbe som fick vara med i kojan och se på film och äta popcorn med syrran och hennes kompis, kunde inte kvällen bli bättre!
Igår snyftade han först, stängde inne gråten när jag klädde av honom overallen men började ju sedan att storgråta när jag gick. Det hade dock gått snabbare över och han hade varit med dom andra redan efter en stund! Fick ett litet meddelande av förskolan att allt var bra - vilket ju underlättar både för mig och för Abbegos❤
Livet. Varken fredagsmys eller "AstridLindgren" alla dagar. Vardagsrealism.